Skog/Oskog
Utställningen Skog/Oskog pågår på Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk till 7 januari 2023.
19 oktober 2022 kunde man ta del av Skog/Oskog på Norrbottens Museum då jag hade ha en bildvisning av materialet.
Är ett projekt som med text och fotografi dokumentera skillnaden mellan “Skog”, det naturliga ekosystemet och “Oskog”, plantager och kalhyggen.
-Vad är skog? -Vad är inte skog?- Vilka strukturer och arter finns i en skog? -Varför kan inte de strikta monokulturerna i tall eller granplantage kallas “Skog”? -Hur påverkas rennäringen längs kusten av skogsbruket? -Vilken möjlighet har de boende att påverka hur skogen i dess närhet sköts?
Jag har senaste 35 åren sett hur fler och fler av de äldre skogarna i mina omgivningar har kalavverkats och ersatts med monokulturer där ett enda trädslag dominerar och alla oönskade trädslag röjs bort. Fallna träd städas bort av rädsla för svampar och insekter som i själva verket är viktig för att balansen ska uppehållas i ekosystemet och naturlig bekämpning av skadegörare ska kunna ske.
Nu återstår bara små spillror av den naturliga äldre skogen, skog som aldrig varit brukad med trakthygges metoder.
-Vid en kalavverkning dör de svampar som lever i symbios med träden, mykorhiza, bara några få som bryter ned död ved finns på ett kalhygge. Det tar årtionden innan de vanligaste svamparna kommer tillbaka. De mest ovanliga kommer antagligen aldrig tillbaka eller så tar det århundraden eller årtusenden. Marklaven, som är nödvändig för renens vinterbete, decimeras starkt vid markberedning och har svårt att återetablera sig då då markens topografi förändrats. Hänglavarna som är nödföda när det är isigt och renen inte når ned till marken kräver mycket lång tid för att återetablera sig.
Talltickan vill inte leva på tall som är yngre än 100 år, helst äldre än 150 och en tall kan leva upp till 7-800 år och finnas kvar i 1000. De flesta tallar avverkas idag vid 80 års ålder.
Skogen har en otrolig betydelse för oss människor, vårt psykiska välbefinnande, för renen, för den biologiska mångfalden som krävs för att ekosystemen ska fungera, för klimatet, för att vi ska få rent vatten att dricka. Hela det samhället hotas om ekosystemens balans inte kan upprätthållas. Det är även en demokratifråga att det ska finnas tillgång till skog för de boende på platsens behov av rekreation. -Vem vill bo granne med eller gå sina promenader på ett kalhygge? Ändå behandlas skogens ekosystem som vilken slit-och-släng vara som helst.
Ideén dök först upp hos mig sommaren 2020, då jag på grund av pandemin hade ovanligt många kurser ute i skogen. Sedan dess har frågan om det svenska skogsbruket och de sista naturskogarna fått stor uppmärksamhet i media, via DNs stora artikelserie, flera Instagram konton och kampanjer ex. @skogsmissbruket, @skogsupproret, Naturskyddsföreningens #tystskog.
-Fokuset har där legat på rennäringen i de fjällnära skogarna men jag vill belysa hur läget ser ut längs Norrbottenskusten.
Jag vill dokumentera vad som är en naturlig skog och vad som skiljer det som uppstår i spåren av trakthyggesbruk och plantering. -Vilka är konsekvenserna för den biologiska mångfalden? -För den redan utsatta rennäringen? -För klimatet? -För oss människor? -Hur påverkas de boendes tillgång till skog för rekreation, deras möjlighet att bedriva småviltjakt, plocka bär och svamp?
Från försommaren 2021 och till när snön är för djup för att det ska gå att fortsätta fotografera kommer jag åka runt och fotografera skogsmiljöer inom Norrbottens Läns kustkommuner.
Sedan sker urval av bilder, redigering, texter skrivas och till slut reproduktion av utställnings materialet under vinter-vår 2021-2022.
Löpande under hela projektets gång kommer jag att presentera fotografiskt material på instagramkonto @skogoskog, #skogoskog.
Delfinansierat av Kc Nord och Region Norrbotten.
